Det är just det som ska hända imorgon...Livia ska få gå till frissan o klippa sig...o hon ser SÅÅÅÅÅÅÅ fram emot det så ja hoppas hon gör det hela vägen imorgon oxå..Alice ska oxå klippa sig men för henne så är det absolut inte första gången...

Egentligen så kanske Livia inte behöver klippa sig för hon har faktiskt inte speciellt mycket hår...men det är två ställen där det är lite "vildrufsigt" så det är väl där ja vill att det ska klippas till...

Idag tog ja med mig barnen till badhuset....vi hade sån tur att T o hennes barn vill följa med... mycket roligare så...speciellt för Alice för då fick ju hon nån att leka med...en annan kan ju inte leka på det sättet o sen inte när Livia var med...

Efter badningen så åkte vi iväg o käkade pizza...åååå gud va gött det va...konstigt att man blir så hungrig av att bada....vatten suger verkligen...varför blir man så hungrig egentligen av att bada??

Nån som vet??

Idag är det 5 år sen ja stod i kyrkan o sa JA till Henrik...men tyvärr så känns inte denna dagen lika glad o lycklig som då...

Förra året "firade" ja bröllopsdagen på annat håll...visserligen så var det inte så bra mellan mig o Henrik då men det gjorde ju inte bättre att Henrik åkte bort o glömde totalt bort våran sk gemensamma dag...ja var inte ute efter blommor, presenter eller choklad...utan det hade räckt gott o väl med ett mess där det stod "ja älskar dig" men inget...ingenting...han hade glömt bort...

Idag glömde han inte bort...men han valde en annan före mig..visserligen så skulle vi väl inte fira nåt speciellt men nån sorts uppvaktning kunde man väl få...visst han sa imorse "Grattis på bröllopsdagen" gav mig en snabb puss innan han drog iväg....våran bröllopsdag har han firat tillsammans med ett gäng grabbar...de är nämligen ute på svensexa då en kompis till oss ska gifta sig nästa helg....

Så än en gång fick ja fira dagen själv...ja barnen har ju varit hemma...men det var ju inte dem ja gifte mig med utan deras far...

Självklart så fick han följa med på svensexan men ibland så känner ja att han kunde väl tänka till lite själva oxå...o speciellt när han glömde bort våran bröllopsdag förra året..det borde påminna honom lite extra tycker ja....o det var inte roligt...ja vart jätteledsen förra året o ska ja vara ärlig så är ja faktiskt lite ledsen idag oxå...att ja än en gång fick "fira" vår bröllopsdag i min ensamhet...

Vem vet...nästa år kanske ja gör samma sak...om ja då ens har en bröllopsdag att "fira"...

Idag kom dagen som ja bävade för...dagen då pappa skulle åka hem...han har ju varit här några dagar o hälsat på...det var många år sen sist så därför kändes det extra kul o ha honom här...

O barnen tycker det är jättekul o ha honom här...o så fort han "försvann" så frågade de "vart är morfar??" ...o han kanske bara hade gått på toan...

Idag sa Alice när vi hade skjutsat hem honom att nästa gång så vill ja att morfar stannar lite längre för dessa dagarna gick ju så fort...alldeles för fort...men ja håller med henne...dessa dagarna gick alldeles för fort..

Även pappa kände lite vemod av att åka hem igen o det är ju ett gott tecken...men om inget oförutsett händer så kommer han snart åter...om ca 2,5 vecka...o då blir vi alla glada igen...

Har haft problem med ena näsborren...den har liksom svällt upp....infektion av nåt slag...hade så för 2 år sen...så då var ja till vc...2 ggr...fick första gången en salva som inte hjälpte sen fick ja pencillin....de trodde då att ja hade hårsäcksinflammation eller nåt sånt....

Men hur som helst så har ja fått tillbaka samma problem så ja fick besöka vc idag...

Doktorn ja fick träffa var en AT-läkare...ja hur gammal kunde han ha varit?? skulle tippa runt 28 - 30 år...såg bra ut...var mycket trevlig...

Nu är det inte så att ja känner nån som helst erotisk känsla eller extra pirr i kroppen när ja går till vc men idag funderar ja på om ja inte gjorde det...ja inte nåt erotiskt men lite pirr..från denna trevliga unga AT-läkaren..

Vi gick in på ett litet rum...ja satte mig i ena stolen o han på andra...o nu är det ju så att näsan sitter ju väldigt nära ansiktet o man måste ju komma nära för att se..men så nära som vi var varandra idag, så nära var ja inte med läkaren sist ja fick näsan kollad...

Han flyttade sig närmare...hans ena ben mot mitt o den andra mellan..ja nu lät detta säkert jätteskumt

men det var typ hans ben..mitt ben..hans ben o mitt ben...sen för att se bra med lampan  o instrument så kom han allt närmare...så ja kunde t.om känna hans varma andedräkt mot min mun/kind.. (själv vågade ja knappt inte andas för ja hade ätit vitlök igår men var till slut tvungen o be om ursäkt för min ev dåliga andedräkt...men han bara skrattade o log o sa: ingen fara)...

Sen reste han sig upp..stod fortfarande väldigt nära... mellan mina ben o började massera min nacke...sakta i backarna...nu tänker ni säkert men va fan blir det av detta?? låter som rena porrfilmen men han började faktiskt "massera" mig bak i nacken o framåt mot halsen...men det var ju i medicinskt syfte....han kollade om ja var spänd/svullen i nacken /på halsen eftersom min halsmandel är sväld o ömmar...

Men trots att allt som skedde var medicinskt undersökning så kunde ja inte låta bli o inte känna lite pirr i kroppen att ha honom så nära..hans andedräkt mot min mun/kind...hans varma lena händer på min hals..mina kinder...

Ha ha ha....detta låter säkert jättedumt..men ja kan inte hjälpa det.....ja är väl oxå en människa...med behov o känslor  ...trots att det var kanske inte det mest tippade stället man skulle känna pirr i kroppen...

Men ja kan erkänna att mötet slutade med "tårar"...han fick gå o rådfråga en annan läkare som oxå kom o titta (hade tur att det var han som kollade min näsa sist) men han var inte alls lika varsam som AT-läkaren utan när han kollade med samma lampan o samma instrument så kände ja varken hans varma andedräkt, närheten eller pirr i kroppen men däremot kände ja smärta (dock inte med flit utan han behövde ju se o med en infektion så blir det lätt ett AJ) i näsborren när han "kollade runt" så till slut så fick ja säga AJ....o efteråt när han var klar så sa ja: oj oj ja vart ju alldeles tårögd ju (o så torkade ja bort lite tårar i ögonvrån)..de skrattade lite...både läkaren o AT-läkaren.. men inte för att det gjorde ont utan lite ömt så där...o ja skratade ju oxå...lite smått..vi hånskrattde inte precis..

Sen gjorde han upp med AT-läkaren att vi skulle testa en salva först innan ev penecillin..så när den andra läkaren hade gått så satte sig AT-läkaren mittemot mig o berättade med en varm, glad, trevlig o mjuk röst om vad ja skulle göra...hur ja skulle använda salvan..o om den inte hjälpte inom några dagar så skulle ja komma tillbaka... 

Men sen så tog undersökningen slut o det var dags att lämna rummet..men innan vi lämande rummet så möttes våra händer i ett varsamt handslag..

Vem kunde tro när ja gick till vc idag att ja skulle få känna så som ja gjorde....inte ja i alla fall  

Efter många år så kommer pappa äntligen hit....ja nu lät det som att vi inte har setts på flera år..o det har vi ju...men det var längesen pappa kom hit o bodde här några dagar...han bodde över natten då ja fyllde 30 år...o det är snart 4 år sen...sen bodde han här över natten då vi gifte oss..o det är snart 5 år sen....

Sen har han varit här över dagen några ggr som t.ex vid Livias dop...men eftersom pappa inte har körkort så är det ju inte så bara o bara att komma hit heller...utan han har kommit när t.ex hans bror har varit på besök ett par dagar för han har bil....o på så vis har även ja fått träffat både pappa o min farbror...

Sen så är det tyvärr så att han har alldeles för många minnen här ifrån sen han o mamma brukade komma hit o hälsa på...de stannade i några dar ibland så vart det över en vecka...så självklart förstår ja honom...o efter mammas död så är det mycket som har förändrats...inte bara runt omkring utan även vi...som personer...

Men imorgon så kommer han äntligen hit...har verkligen längtat efter denna dagen...även barnen ser fram emot att ha morfar här på besök..han stannar veckan ut om det inte händer nåt oförutsett...

Tusen tack pappa för att du trotsar din "rädsla" o vågar ta klivet o komma hit....det betyder så otroligt mycket för mig ska du veta....älskar dig o ja kommer alltid att vara din "lilla" prinsessa...

Fick idag veta att en av mina äldsta vänner (o trots att vi inte är släkt så "ingår" vi i varandras släkter)...har fått KOL....självklart är det hon själv som har orsakat detta då hon är en STORRÖKARE o har varit det i många många år...

Men som tur är så är hon i ett tidigt stadium....o hon har fått tabletter som ska hjälpa henna att sluta röka...ja hoppas verkligen att hon slutar o att sjukdomen håller sig lugn....ja är inte så insatt i detta med KOL men vet att det kan sluta med döden...speciellt om man inte slutar röka...