Senaste inläggen

Av Ellen - 22 november 2022 11:02

Har i vanlig ordning varit såååååå dålig på att skriva...vet att jag borde skriva av mig mer men det tar emot...


Men nu blir det i alla fall några rader... måste ju berätta att Alice har blivit myndig....kan inte fatta...att ja har stå stora barn...nästa år så tar hon studenten o ett helt nytt liv väntas...vad återstår o se...


Just nu så kämpar vi på med allt vad skolan innebär o körkort!!! det är tufft o ta körkort..det är sååååå mycket man ska ha koll på o som man ska komma ihåg... 


Men vi kämpar på o håller tummar o tår att detta ska gå bra...

Av Ellen - 22 november 2022 10:38

Varje gång jag ser nåt klipp med Börje Salming så gråter ja..det är så fruktansvärt det han o hans nära o kära går igenom...tänk att allt inne i kroppen "stryps åt" tills man dör.. en plågsam död..


Det hugger till i hjärtat varje gång ja ser en bild av honom...denna tidigare hockeylegenden..denna livsglade människan som nu har ersätts med smärta, sorg o en sorgsen tom blick...man kan inget annat än beröras av detta fruktansvärda öde...


Men nåt som ja har undrat över så många ggr är hur folk blir när någon blir sjuk.. varför "bryr man sig" då o inte när personen är frisk? som nu Börje t.ex....ja missunnar honom inte varken det ena eller det andra men varför NU???


Varför hyllades han inte tidigare i Toronto eller här hemma i Sverige?? Varför har man börjat me en insamling till en staty som ska resas där han kommer ifrån om allt går enligt planerna?? Varför ska man göra en tv-serie om hans liv??


Varför just NU??


Han var väl lika stor innan han fick diagnosen ALS...han var en legend redan då för allt han har gjort under sitt liv..


Varför kunde man inte hylla honom, resa statyer, göra tv-serie om honom tidigare??..när han var frisk o kunde få ta del av allt på ett helt annat sätt..


Görs allt detta bara för att det ska se bra ut utåtsett?? Är det samvetet som talar? Varför bryr man sig så mycket när någon blir sjuk men aldrig när personen ifråga är frisk..


O ja vill påpeka ännu en gång att ja tycker Börje är värd allt ståhej men varför just NU?? 


Familjen har valt att dra sig tillbaka..vill att sista tiden ska få vara deras tid...ingen som vet när den tiden tar slut så jag förstår att de vill ta vara på varje sekund varje minut...men hur ska de kunna få vara "själva" när man helt plötsligt nu väljer att man ska hylla en man vad han har gjort under sitt liv som en av världens största hockeyspelare pga att han nu har fått en diagnos som kommer ta hans liv...


Frågan är OM han inte hade fått ALS hade allt detta någonsin hänt??


Men än en gång...ja lider med Börje o hans familj....önskade det fanns botemedel eller andra alternativ...mina tankar går till dem alla    

Av Ellen - 20 oktober 2022 12:30

Tänk att idag har ja blivit tonårsförälder...för andra gången...ja har längre inga "små barn" utan ja har två tonåringar... helt otroligt om man tänker efter...


Livia som fyller 13 år idag o sen lite längre fram så fyller Alice 18 år...hon blir myndig!!!! känner mig inte redo för detta att ha en liten tonåring men oxå en större som bara inom några år kanske flyttar hemifrån...hur ska ja överleva???

 

Men men den dagen tar vi då....idag ska vi fira Livia som fyller 13 år!!! jättestort för henne...

 


Grattis älskade unge på din 13-års dag

 

 

  Älskar dig såååå mycket   

Av Ellen - 20 oktober 2022 11:30

Tänk vad många hemska o fruktansvärda sjukdomar det finns om kan ge ett rent helvete tiden man har kvar att leva....


Som t.ex när min mamma var sjuk (bukspottkörtelcancer)..när hon fick veta att hon skulle dö...inte om inte när men hon skulle dö...sen om det var om några dagar, veckor, månader eller år visste ingen...men hon skulle inte överleva..för det fanns inget läkarna kunde göra..de hade redan testat alla tänkbara alternativ men cancern var för stark...den hade tagit över mammas liv...hennes kropp...


Cancern fick mamma att svälla upp...hennes kropp samlade på sig vätska o det var ett teckan på att cancern hade tagit över..o det enda läkarna kunde göra var att tappa henne på flera liter vätska x antal ggr i veckan samt ge henne medicin så att hon skulle slippa ha så ont...så hon kunde vara så smärtfri som möjligt i väntan på att hon skulle dö..


Men det var inte illa hela tiden....ett tag  kunde man "glömma bort" att hon var sjuk om man bortsåg från sjalen hon hade på huvudet för att inte frysa efter att ha tappa allt sitt hår..eller hon hade lite lite fjun men sen kom vändningen då hon blev sämre...till o från men på slutet så var det liksom som hon bara bestod av ett "tomt skal" med en tom blick....hon levde men hennes själ fanns inte längre hos henne...


O att se nån man älskar bli sjukare o sjukare är fruktansvärt...att se hur de plågas o det finns ingenting man kan göra eller läkarna kan göra när det inte finns nån hjälp att erbjuda...o det ända som kan få slut på lidandet är att få somna in...både för den som lider men oxå för dem anhöriga...


Såg idag ett klipp eller rättare sagt flera olika o ja grät varje gång...tårarna forsade nerför kinderna...det handlade om Börje Salming o hans sjukdom ALS...det gjorde SÅ ONT inom mig...inte för att det var Börje o att han är känd utan för att han som flera andra har drabbats av en sjukdom som "stryper åt" kroppen inombords..musklerna förtvinas o man förlorar kontrollen över sin egna kropp...man går en plågsam väg mot försämring och sen slutligen döden eftersom det inte finns nåt botemedel...det fanns bromsmedicin men den kanske inte funkar för alla eller av andra orsaker inte hjälper..


Hörde att de hade fått tag på en bromsmedicin ifrån Kanada men eftersom den inte var tillåten i Sverige så hade den fastnat i tullen...vem vet...det kanske hade varit en "räddare" för honom...i nuläge så kunde han gå, stå , sitta o så men han hade tappat talet...behövde sondmatas så han verkligen fick i sig näring så inte sjukdomen tog över mer...


Läste just om ALS att man lever genomsnitt mellan 2 - 4 år efter man har fått diagnosen (en del kan leva längre) men man vet ju inte hur dessa åren kommer att vara...full av sorg, smärta, förtvivlan, ilska, tårar etc eller?? för oavsett så väntar man på att man ska dö....


Håller tummar och tår att de någon gång kommer hitta ett botemedel eller en jävligt bra bromsmedicin så man kan fortsätta o leva...gäller även alla andra sjukdomar som tar ifrån oss våra nära o kära....

 

 

Av Ellen - 13 oktober 2022 11:21

Önskade bara att känslan försvann...känslan som tynger ner mig för att inte kunna vara den ja egentligen vill vara..


Vill inte känna trycket över bröstet...vill inte ständigt känna hur tårarna försöker tränga sig fram hela tiden...vill inte känna mig så tom, ensam o övergiven...vill inte känna mig otillräcklig...vill inte känna känslan att inte känna sig betydelsefull för den man är...


Vill inte känna denna känslan av att vara ofrivilligt ensam...vill inte känna känslan av känna sig övergiven...vill inte känna känslan att inte vara behövd o älskad...


Det är SÅ många känslor som ja INTE vill känna o så många känslor som ja VILL känna..ja är bara en människa full av känslor men tyvärr så är det inga positiva känslor utan tunga känslor som bara trycker ner mig mer o mer...

 

Vill ha det som Ainbusk sjunger i låten Älska mig


Se mig för här är jag
Låt mig få komma nära
Till era hjärtan så som den jag är
Den jag försöker vara
Ge mig min morgondag
Min enda önskan nu och här
Älska mig för den jag är

Se fjärilsvinges slag
I alla himlar fara
Se alla ögon
Blinka stjärneljus
Låt livet komma nära
Se mig för här är jag
Min enda längtan nu och här
Älska mig för den jag är

 

Låt livet komma nära
Se mig får här är jag

Min enda längtan nu och här
Älska mig för den jag är

Se fjärilsvinges slag
I alla himlar fara


Se alla ögon
Blinka stjärneljus

Låt livet komma nära
Se mig för här är jag
Min enda längtan nu och här
Älska mig för den jag är
Min enda längtan nu och här
Älska mig för den jag är

 

 

Av Ellen - 26 september 2022 10:00

Att ja har inte skrivit nåt på flera månader...men det är väl som vanligt... tänker att ja ska skriva inlägg oftare o sen så blir det ingenting o det går flera månader..


Ja men vad har hänt sen sist?? ....hmm ja har det hänt nåt då??


Allt är sig likt...inne i en svacka just nu (som kommer allt oftare nu för tiden) där ja ifrågarsätter mitt liv...vill ja verkligen leva så här?? Men det har ja ju funderat över såååå läääänge men ändå så händer inget o det sker inga förändringar...frågan är varför?? 


Är det ja som inte vill, kan eller är det så att ja inte vågar??


Men annars så har det väl inte hänt nåt nytt...sommaren kom o gick..mn märker nu vad snabbt hösten närmare sig...hela allt är tungt nu..först Coronan sen kom kriget o världen vart upp o ner än en gång....priserna går upp...varorna  i affärerna blir bara dyrare o dyrare...man orora sig för vart ens elräkning ska hamna på o vi går bara mot mörkare o kallare tider...


Men ja vet...ja är inte den enda som känner så här eller den som är mest drabbad...finns dem som har sååååå mycket värre än vad ja har det men ändå...när ska man kunna få leva som vanligt igen??

Av Ellen - 9 juni 2022 11:57

Ja är så himla trött på att alla tar mig för given...visst ja har inget jobb men det innebär inte att ja inte ha ett liv...ett eget som kanske inte bara kan "stanna upp" bara för att du, du eller du tycker det...


Bara för att ja inte jobbar så verkar många tro att ja bara kan släppa allt så fort de knäpper i fingrarna men det funkar inte så...ja känner mig utnyttjad o taget för givet...o det har inte hänt 1 eller 2 ggr utan det är ofta..o visst ja kan ställa upp då o då  men vill inte att de ska ta mig för givet bara för att...


Som igår t.ex ville min svärmor ha hjälp med en studentpresent men det var liksom inte frågan om ja kunde, ville eller hade tid utan hon kom hit med presententen o ja skulle fixa det hon vill ha..


Eller idag...min svärmor ska iväg till vc för hon har fått utslag på kroppen men då säger hon så här när hon berättar detta...ja om ja ska behöva åka iväg vidare (typ till sjukhuset för mer kontroll) så ringer ja dig så får du komma o köra mig!!!!!


ÖÖÖööhhhh ringer du mig då?!?! svarade ja...ja det gör ja i så fall men vi får väl se svarade hon


Men det var ALDRIG nån frågan om ja ens kunde...hon har 2 söner som bor i närheten men det är ALLTID ja som ska köra hit eller dit...


För ja har ju inget liv...för ja har ju all tid i världen o aldrig har ja saker som måste göras...för ja ska bara ställa upp när alla andra knäpper i fingrarna men vem hjälper mig???? 


Ingen..........

Av Ellen - 14 maj 2022 11:00

Idag skulle min mamma ha fyllt år...tänk om man hade kunnat fått firat henne med blommor, tårta o paket istället  för att sätta blommor vid minneslunden....tänk om man hade kunnat fått sjungit "Ja må hon leva" istället för o känna sorgen, saknaden o att tårarna rinner nerför kinden...


Men tycker man borde bli "van" för i år är  det 16 år sen hon lämnade oss men man blir inte van..visst man känner inte av samma smärta som man gjorde i början men man känner ändå nåt..för det gör ont o sakna nån....


För som en präst sa en gång: " Tiden läker inte alla sår men tiden får såren att blöda mindre"


Dessa orden brukar ja tänka på ofta för det är ju så det är...det spelar ingen roll hur länge sen det var så gör det ont inombords när man mister nån man älskar..


Tänker på mamma nästan dagligen o ibland undrar ja hur hon hade varit som gammal om hon hade levt idag...hur våra liv hade sett ut men framförallt vad mycket smärta o tårar vi hade sluppit..livet kan allt vara jävligt grymt o orättvist....


      Jag älskar dig o saknar dig så enormt mycket mamma       

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
<<< Februari 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Välkommen till min gästbok


Skapa flashcards